SUSTAINORDIC – en plattform som för policy framåt

Intervju med Helena Uesson, Form/Design Centre, Project manager Sustainnordic.

Fokus ligger på hållbarhet och design kontext.

Hur började initiativet för Sustainnordic?

– Det började 2014 när SVID:s (Stiftelsen Svensk Industridesign) nuvarande chef Jonas Olsson initierade samtal med kultur- och näringsdepartementen.  Jonas lyckades få finansiering till en nordisk designplattform med syftet att bidra till den nordiska designsfären. Målet var även att skapa en metodbaserad process som ett verktyg för formgivare, snarare än att fokusera på endast produktdesign. Jag anslöt till projektet i ett senare stadium, där vi sökte medel för att fortsätta utveckla projektet. Vi fick finansiering för ett år som sen förlängdes med två år till.

När grunden för plattformen skapats och kunskapsinsamling pågått ett tag övergick projektet till att publicera och sprida kunskapen som ackumulerats. I boken Nordisk Rapport 1 som publicerades 2019 tittade vi på hur normbrytande individer på gräsrotsnivå kan sprida nya hållbara idéer. Vi såg hur detta kan förändra normer inom ett samhälle och på så vis påskynda en nödvändig omställning. Vi frågade oss hur dessa fynd skulle kunna översättas till framgångsrika politiska reformer. I vår bok Nordisk Rapport 2.0 bjöd vi in experter inom hållbar konsumtion och produktion för att svara på den frågan. Deras rön länkades sedan till nyligen genomförda reformer i de nordiska länderna. Man såg hur dessa förändringar premierade ett nytt sätt att arbeta med hållbar utveckling.

I Nordisk Rapport 3 undersökte vi vidare hur normerna förändrats och märkte att det finns många förutfattade meningar om hur man ”bör” vara för att anses hållbar. Man ska leva si eller så, vara vegan, odla sin egen mat osv. Vi ville utmana detta och skapade 12 fenomen [DET HÄR ÄR OKLART], ämnen som kontrasterar. Sedan undersökte vi noggrant dessa i samarbete med experter. Vi ville vara så objektiva som möjligt för att förstå olika mainstreamtrender inom hållbarhetskultur.

1.1  Varför behövdes Sustainordic?

– Vi såg att det fanns ett behov av samarbete inom cirkulärdesign-sammanhang, att dela kunskaper och även förstå att design kan ta uttryck bortom produkten. Begreppet ”design” behöver breddas inom arkitektur och design men även inom andra branscher.

1.2  Vad har varit de största utmaningarna?

– Före Covid 19 kunde vi se ett stort intresse kring att bidra till plattformen Sustainnordic. Men tiden var ofta ett problem. Det finns ibland stora skillnader i hur de nordiska länderna arbetar. Vissa är mer affärsinriktade medan andra har ett mer kulturellt eller arkitektoniskt perspektiv.

För oss i projektgruppen har det varit viktigt att bredda synsättet till att innefatta många aspekter: miljö, AI, digitalisering, cirkulär ekonomi är några av de områden vi undersökt i detta arbete. Den vetenskapliga delen av processen har varit viktig. Vi har inte bifogat källor i texten utan allt har korrekturlästs av experter.

2.1 Vad är er vision? Vad vill ni uppnå?

– Visionen har varit att påverka beslutsfattare och på så sätt uppnå bestående förändring.  Sustainordic har finansierats av Nordiska rådet med avsikt att sprida projektet internationellt. Det har varit en viktig del av vårt arbete. Vi samarbetar därför med nordiska ambassader över hela världen.

2.2 Vilka vänder sig Sustainordic till?

– Vi riktar oss till beslutsfattare och chefer, för att kunna ha en stor påverkan. Men även till individer och professioner inom olika designområden.

2.3 Vad gör ert projekt unikt?

– Vi har försökt vara objektiva och försiktiga med källor i alla delar av våra publiceringar.

En annan viktig del är att vi arbetat så interdisciplinärt, ett brett spektrum av hållbar produktion och konsumtion. Allt från beteendevetenskap kring normer till finansiell sektor och digitalisering. Vi har försökt vara breda men ändå vassa.

2.4 Vilka motgångar mötte ni och hur löste ni dem?

– Det är alltid en stor utmaning att kommunicera mot en bred publik. Jag är glad att vi lyckats förmedla ganska tung information på ett enkelt sätt. Vi har arbetat med Jakob Trollbäck på New Division som hjälpt oss med detta. Då vår projektgrupp är baserad i Sverige har våra nordiska partners varit till stor hjälp för att hitta initiativ och projekt som passar in i Sustainnordic.

2.5 Hur har Sustainordic påverkat designvärlden? Hur kan politiken påverka den?

– Det är en bra fråga. Vi kan se hur mycket som hänt sedan 2014. Det är enorma förändringar på många fronter, hela agendan har förskjutits. Politiken och företagen har flyttat fram positionerna inom hållbar utveckling. Cirkulär ekonomi var nästan helt okänd då, nu är det ett begrepp som många jobbar med. Banker som t ex SEB har utvecklat en mycket strikt miljöpolicy. Gröna aktier har blivit mer radikala och är inte så luddigt formulerade som tidigare. Sisab är ett bra exempel. De jobbar med att återanvända avfall. Deras mål är att det inte ska finnas något skräp alls. De utvecklar nya sätt att återanvända avfall och visar hur vi behöver ändra vårt sätt att se på det vi slänger.

2.6 Vilken position har cirkulär ekonomi i Sverige idag?

– Det finns många initiativ i Sverige, men allmänhetens konsumtionsbeteende ligger fortfarande efter. Vi behöver efterfråga prylar med en hållbar produktionskedja. Fast det ansvaret ligger egentligen mer på politiken och företagen än på individerna. I Finland har man kommit mycket längre. Jag kan inte riktigt förstå varför, men för dem har det gått snabbt. Sipra är ett exempel därifrån som fått mycket stöd från politiken och finansiärer.

Miljöaspekter

2.7 Hur har miljön och samhället påverkats av Sustainordic?

– Det interdisciplinära perspektivet har hjälpt oss bredda vårt arbete med hållbarhet. Det handlar inte bara om produktion av material, utan också ämnen som att skapa hållbara värden, avfall, CO2-utsläpp, beteendemönster och politiska beslut. Nya ekonomiska modeller kan också bidra till den omställning som behövs. Vi behöver omvärdera många av våra livsmönster och vardagsvanor. Vi vill få folk att tänka till, skapa något som väcker folk. Alla kan vara goda förebilder, man måste börja någonstans. I de nordiska länderna bryr vi oss mycket om miljö och sociala rättvisefrågor. Det hjälper oss att vara mer hållbara på många sätt.

2.8 Vad behöver förändras i hos människor för att uppnå hållbarhetsmål?

– Vi kan inte fortsätta köpa billiga slit-och-slängprodukter som produceras för att gå sönder. Det måste inom kort finnas lagstiftning för att se till att komponenter i produkter ska hålla länge.

Detta måste regleras genom politik och inte ligga på konsumenters ansvar.

2.9 Vad är formgivarnas roll i omställningen till en cirkulär ekonomi?

– Formgivare har en roll att vara innovativa och utmana. Det finns ett stort behov av cirkulär design, att designa en produkt för att bli nedmonterad och återanvänd. Nu slängs ofta produkter helt i onödan. Där kommer cirkulär design in i bilden. Ett stort problem är att nyproducerade material är billigare än återvunna.  Det måste ändras! Vi föreslår därför en skatt på jungfruligt material för att ge en boost åt den återvunna motparten. Cirkulär design har lösningen på många av dagens problem.

3 Om du hade en magisk kraft för en dag, vad skulle du då förändra?

– Jag skulle ge vår nordiska rapport till varje levande person på planeten, eftersom det är en fantastisk sammanställning av ämnet som presenteras på ett enkelt sätt.

3.2 Vad är du extra stolt över med Sustainordic och vilka är era framtida planer?

– Vi tittar på att fortsätta utveckla projektet. Sustainordic har just släppt en bok och blickar nu framåt. Det händer verkligen mycket nu och vi behövs. Jag är också stolt över hur samarbetsvilliga alla varit. Och hur lätt samarbeten har fört projektet framåt. Hållbarhet berör verkligen alla! Projektteamet har också gjort ett fantastiskt jobb. Med den enorma mängden underlag från så många fält har man lyckats komprimera det hela till något sammanhållet, allt ifrån politik på Island till delad ekonomi, framtiden för AI och hur vår produktion påverkar fattiga länder. Man har lyckats skapa något holistiskt.

Vad är er slogan?

– Hållbar konsumtion och produktion på nordiskt vis.

Vad är ert budskap till formgivare?

– Jag tror många misströstar och känner att de inte kan påverka. Men det går, man behöver våga ta ledningen och bryta normer för att hela samhället ska kunna utvecklas.

Är du optimistisk inför framtiden?

– Det skiftar, nu i pandemin har det varit tufft. Men jag är nog ändå alltid hoppfull, när man ser alla framsteg, politiskt och idémässigt.  Men ibland blir man ju lite deprimerad av att vissa saker går baklänges.

Vilka trender ser du i framtiden? Vilka cirkulära affärsmodeller expanderar?

– Det som sticker ut är transportsektorn, hela industrin bryter ny mark inom digitalisering med hjälp av AI och förnyelsebar energi. Den privata sektorn och hela städer behöver förbättra sin infrastruktur. MAAS är ett exempel, de vill förändra transportsystemet med ny teknologi.

’

Vad är den bästa innovationen de senaste 6 åren?

– Karma-appen! De har gjort något nytt som är användarvänligt och minskar matsvinnet.

Appen löser smidigt många dagliga problem för familjer.

Finns det något du tycker vi glömt fråga?

– Samarbete är centralt för framgång, och vi är bra på det här i norden.  Kanske att AI är en spännande och komplex fråga som kräver mycket fokus nu. Det är nog bara en myt att det skulle ta jobb från arbetsmarknaden. Men vår personliga integritet behöver samtidi