Karma för en dedikerad kamp mot en av världens största klimatfrågor: matavfall. Vi brinner för att utforma den bästa lösningen för att mat aldrig ska gå till spillo. Vi är Karma, en gratis app som ansluter dig till restauranger och livsmedelsbutiker med överskottsmat. Appen gör det möjligt för återförsäljare att sälja sitt överskott till konsumenter för halva priset, istället för att god mat ska slängas.
Vad är projektets målsättning i en mening?
Att skapa en enkel hållbar livsstil.
När och var startade projektet?
Karma grundades i november 2016 av Hjalmar Ståhlberg Nordegren, Elsa Bernadotte, Ludvig Berling och Mattis Larsson. Våra grundare är ett team av erfarna entreprenörer. De har använt sina erfarenheter av att bygga framgångsrika företag till att skapa verklig förändring för matavfallsproblemet.
Var finns Karma idag?
I Sverige, Storbritannien och Frankrike.
To whom is this project aimed? Who belongs to your target group?
Anyone who holds a smartphone in their hand and wants an effortless solution to living sustainably (or simply just wants to eat delicious food at half price).
Intervju med Elsa Bernadotte, grundare och operativ chef, Karma
Berätta hur allt började, varför startades Karma?
Karma började med nio månader av misslyckande. Vi fyra medgrundare visste att vi ville skapa något innovativt tillsammans och började arbeta med en app som gjorde det möjligt för människor att få erbjudanden på en rad olika saker, från kläder till varor och mat.
Vi visste att om vi kunde skapa något som göra att människor får en bra deal skulle vi vara något på spåret. Men vad vi inte insett var att de tusentals användarna ville ha helt olika saker av appen.
Ett användningsområde i den ursprungliga appen som fungerade väldigt bra var riktat till lyxrestauranger, som använde den för att sälja sin osålda mat på slutet av dagen. Om detta var ett problem för lyxrestaurangerna så kunde vi utgå från att alla restauranger sannolikt stod inför samma utmaning. Så vi undersökte frågan och blev chockade när vi upptäckte omfattningen på matsvinnet och dess förödande inverkan på planeten. Det var ett uppvaknande för oss och blottlade det verkliga syftet med verksamheten. Det blev starten på Karma som den funkar idag.
Utvecklingen av verksamheten kom från denna målmedvetna vision. Att se en olöst utmaning, testa efterfrågan och försöka skapa en lösning. Vi fick höra att det inte skulle fungera – att folk inte brydde sig om matsvinn. Med facit i hand kan vi säga att det inte stämmer.
Vad arbetar ni för att uppnå?
Vårt uppdrag på Karma är supertydligt: vi vill eliminera matsvinn i hela livsmedelskedjan. Inte bara genom att sälja det vidare, utan också genom att förutsäga och förhindra att matsvinn sker över huvud taget.
Över en tredjedel av all mat kastas globalt och bidrar till åtta procent av växthusgasutsläppen. Det kan kännas som en överväldigande kris. Men vi på Karma tror att oavsett hur liten och enkel varje åtgärd är, kan den kollektiva effekten bli enorm och driva på förändring.
Det var därför vi skapade företaget. För att göra det lättare för människor att ta ansvar för planeten på individnivå. Våra återförsäljare kan minska sitt avfall genom att sälja mat som annars skulle hamnat i soporna och våra kunder kan äta på ett sätt som är planet-positivt samtidigt som de sparar pengar.
Vilken affärsmodell ligger till grund för Karma?
Det är gratis för företag att använda Karma. Vi tar en liten provision på varje såld vara, så vi tjänar bara pengar när våra restauranger gör det.
Genom en ytterst enkel infrastruktur och att tillämpa en universell modell kan vi lätt ta oss in på nya marknader och tillhandahålla en enkel lösning som gynnar vårt långsiktiga mål: att eliminera matsvinn.
På vilket sätt löser ni kundens problem?
Detaljhandeln står inför både ekonomiska och miljömässiga förluster på grund av de enorma problemen med matsvinn. För våra återförsäljare löser Karma båda dessa förluster genom att erbjuda dem möjligheten att sälja sin överskottsmat till nya Karma -kunder och slippa kasta den.
Men det är inte allt och det borde det inte heller vara. Lösningar som bara erbjuder återförsäljning av överskott kommer aldrig att eliminera avfall på lång sikt, de innebär endast omförpackning och vidare försäljning. Karma samlar även in data om vilken mat som blir avfall och använder maskininlärning för att hjälpa återförsäljare att på lång sikt inte bara sälja sitt avfall utan också förutsäga svinnet och förhindra att avfallet uppkommer. Det är vårt slutgiltiga mål.
Våra användare slipper handskas med ekonomisk och miljömässig stress. Karma gör hållbarhet enkelt för kunden. Med ett klick på en knapp kan de äta bra och skydda planeten. I och med att all vår mat säljs rabatterad sparar de också pengar.
Var längs värdekedjan utgör tjänsten ett särskilt bidrag?
Vårt slutmål på Karma är att eliminera matsvinn i hela livsmedelskedjan och i den kontexten upplever vi att det fortfarande finns gränslösa möjligheter till innovation.
Till att börja med fokuserar vår ”kärn-app” och Karma-kylskåpen på mitten av livsmedelskedjan – med grossister och återförsäljare. Arton procent av allt matsvinn kommer härifrån så det kändes som viktigt att börja där. Genom att öka insikterna om problemet där, för såväl säljare som konsumenter, är målet att skapa ett övergripande medvetande, något som får effekt senare i hemmet också.
(Se https://ourworldindata.org/environmental-impacts-of-food)
Vad skiljer Karma från andra initiativ inom området?
Det finns alternativa lösningar, leverantörer som erbjuder återförsäljarna möjligheten att placera sina rester slumpmässigt i påsar som kan hämtas av konsumenterna till ett lågt pris. Maten får ett nytt hem, vilket vi applåderar. Men vår lösning tar sig också an vissa utmaningar som följer med detta.
För en konsument kan en slumpmässig påse erbjuda ett överraskningselement, men det avskräcker de med särskilda livsmedelspreferenser eller allergier från att delta och kan leda till att avfall bara flyttas från en soptunna hos återförsäljaren, till en soptunna i någons hem.
En sådan omfördelning av avfall gör att restauranger inte kan spåra vad som går till spillo och när. Förutsägelse och förebyggande är inte möjliga för dessa matavfalls-appar och vi på Karma är övertygade om att det är ett element som är avgörande ifall man verkligen vill lösa problemet med matsvinn.
Vår uppfattning har hela tiden varit att även om det finns ett stort värde i att sälja matavfall, så finns det en tiofaldigt större vinst i att stoppa mat från att över huvud taget bli avfall till att börja med.
Karma fungerar också över alla kundvertikaler. Vår modell kan den stödja alla typer av livsmedelsproducenter, till skillnad matleverans som vanligtvis bara gäller restauranger eller livsmedelsbutiker. Karma fungerar för olika försäljningsställen (POS = point of sale): restaurangkedjor, kaféer, bagerier, hotellkedjor, livsmedelsbutiker, grossister, producenter och så vidare. Det är en ren win-win jämfört med tidigare scenarier. Det finns bara fördelar med att använda Karma för alla intressenter, eftersom den minimala tid det tar att spara mat genom så här betalar sig med både vinst och nytta.
Berätta om designprocessen på Karma!
Vår produktutvecklings- och designprocess börjar med användaren i åtanke, den person som håller appen i hand, oavsett ifall drivkraften är vinst, ideologi eller båda delar. Att alltid ha slutanvändaren i åtanke är det enda sättet för oss som företag att uppnå vårt mål, att få ett slut på matsvinnet.
Det är dock lätt för vem som helst att hävda att de är användarcentrerade. I slutändan handlar det om att sätta upp processer och forum där innovation och utveckling tar form, med användaren i centrum för diskussionen. På Karma lyssnar vi på insikter från befintliga användare, undersöker noga deras behov och uppvisade beteenden, analyserar marknads- och branschtrender för att förstå vilken innovation som passar marknaden och användaren. Vi anpassar oss löpande. Man blir aldrig klar med det arbetet.
© Karma
Vad är projektets huvudfokus avseende hållbarhet? Mäter ni er hållbarhetspåverkan och i så fall hur?
För varje måltid eller matvara som räddas på plattformen sparar vi utsläpp av växthusgaser. Så enkelt är det. Ju mindre matsvinn som hamnar i en soptunna, desto mindre drabbas miljön.
Miljöpåverkan beräknas genom att ta medelvikt per enhet och utsläpp per vikt, så att vi kan uppskatta den totala besparingen av koldioxidutsläpp.
Vi är väldigt glada över att vi nyligen nådde en ny milstolpe på fyra miljoner insparade måltider. Det motsvarar cirka 1,5 miljoner kg mat som skulle ha kastats. I termer om koldioxidutsläpp har vi sparat in motsvarande 25 miljoner km bilresor. Det är som om en bil skulle färdas 640 gånger runt jorden!
Vad måste enligt dig förändras för att hållbarhetsmålen ska uppnås?
Livsmedelsproduktionen har en betydande miljöpåverkan, den står för 26 procent av alla globala utsläpp av växthusgaser. Men mycket av diskussionen bland den klimatmedvetna allmänheten tycks kretsa kring flygning, det vill säga två procent av alla globala växthusgasutsläpp. Det kommer sig inte av en missuppfattning. Jag anser, att vi helt enkelt inte har informerats om utsläppen objektivt eller intagit en holistisk approach till hur vi ska lösa problemen. Folk saknar sammanhang och helhetsgrepp.
Med detta sagt har ansvaret för att förstå och lösa denna fråga alltför länge lagts på enskilda människor.
Vi tror inte att det är individerna som måste förändras först. Det är samhället och de lösningar som tillhandahålls som måste ta ledningen så att det blir enkelt för konsumenten att drivas mer av hållbarhet.
Regeringar och företag måste göra jobbet för att skapa medvetenhet och praktiska lösningar som är skräddarsydda för slutkonsumenten. Det är vad Karma gör.
Vi har förstått att matsvinn inte bara är en miljöfråga, utan också en affärsmöjlighet.
Vi har hittat en lösning som gynnar alla parter, både ekonomiskt och miljömässigt.
Vi har bevisat att det finns enkla lösningar för att driva ett hållbart beteende.
På vilket sätt gynnar digitaliseringen genomförandet av den cirkulära ekonomin utifrån Karma som exempel?
När vi byggde Karma visste vi att det inte skulle funka att ta itu med en enorm klimatfråga som matsvinnet, ifall vi inte såg till att vi kunde ta tag i det i stor skala. För att göra detta visste vi att vi behöver en vinstdrivande verksamhet som sätter sakfrågan främst och samtidigt är lönsam för alla som deltar.
Karma är en teknisk lösning och därmed en till hundra procent digital produkt. Det göra oss lättillgängliga med låg operativ komplexitet. Det gör det möjligt för oss att snabbt gå in på nya marknader. Matsvinn är en global fråga som kräver en global lösning, vilket Karma är: en digital plattform som gör det möjligt att förutsäga och förebygga matsvinn, samtidigt som den möjliggör transaktioner för andrahandsförsäljning av mat mellan återförsäljare och konsumenter.
För mig handlar cirkulär ekonomi om designa bort avfall ur handelsekvationen. Att leda traditionella affärsmodeller bort från ett ”utvinn, tillverka, kassera”-system till ett cirkulärt system. Vi på Karma har utformat hela vår verksamhet kring att kämpa för vad andra ser som avfall.
Vad har hjälpt ert koncept att förbli framgångsrikt på marknaden?
Motivationen hos konsumenter och återförsäljare är både idealistisk (rädda planeten) och pragmatisk (spara egna pengar). Det är ett faktum att den pragmatiska fördelen är mycket motiverande; vi har testat ut den frågan rätt grundligt. Men vi vet också att den idealistiska motivationen är Karmas ryggrad och en stark drivkraft bland våra användare. Dessa två kan inte vara helt åtskilda, eftersom de båda spelar en stor roll i att tillföra produkten värde för båda sidor av marknaden.
Sedan lyssnar vi också noga på marknaden där data och användarfeedback är viktiga för vårt beslutsfattande. Det hjälper oss att testa nya saker och bli bättre.
I början av pandemin 2020 blev vi kontaktade av användare som ville att vi skulle låta dem lägga till dricks för de restauranger som till exempel drabbades av stängningar. Naturligtvis byggde vi in en sådan tjänst direkt och lanserade den bara några dagar senare.
Ett annat, nyare exempel från pandemin är det faktum att vi kunde se hur användare ändrade sin lokalitet. Vi kunde spåra efterfrågan i realtid och hjälpa till att flytta utbudet och tillfälligt erbjuda hemleverans till utvalda områden.
Vilka är de största hindren för företag att bli cirkulära?
Det största hindret för befintliga företag att bli cirkulära är att verkligen integrera det i sin affärsmodell, snarare än att se det som ett ”trevligt att ha”.
Vi tror starkt på att man inte behöver välja mellan sakfråga och vinst. Med Karma-appen säljer restauranger och livsmedelsbutiker överskottsmat till konsumenter till ett lägre pris. Som ett resultat äter konsumenterna bra mat, de sparar pengar och företagen får ett extra intäktsflöde och når nya kunder – samtidigt som de räddar miljön. Det är ett win-win-win-scenario och våra intäkter som företag är beroende av att vi är cirkulära.
Vad gäller innovation och störning är det upp till nystartade företag som vårt att fortsätta förnya, tillämpa störning och använda teknik och data för att agera i den cirkulära ekonomins tre grundsatser: minska, återanvända och återvinna.
Vilka åtgärder anser du att politiken bör vidta för att främja cirkulariteten?
Cirkulär ekonomi måste omfatta både sakfråga och vinst. Vi brukar kallas för en ”impact startup”. Men vi är inte bara detta, vi är också en startup som måste vara lönsam för att skala och påverka.
Politiken spelar en stor roll för att vi ska nå hållbarhetsmål genom att kämpa för den här typen av företag. För att förändra en persons vardagsbeteende måste det finnas ett tydligt värde och fördelar – inte bara miljömässiga eller sociala förmåner utan även personliga fördelar. Genom att erkänna detta behov kan regeringarna söka lösningar som inte hämmar utan i stället tillåter människor att leva, utforska och njuta av livet på ett hållbart sätt.
Några sista, personliga reflektioner. Hur vill du utveckla ert initiativ ytterligare?
Vår kultur på Karma är att ständigt röra sig framåt. Oavsett om det är inom själva produkten och hur vi kan utvecklas och förnyas för att passa förändrade marknadsbehov, hela vägen till hur vi kommunicerar och övertalar nya målgrupper att ansluta sig till vår rörelse.
Så i den meningen är vårt initiativ under ständig utveckling och det är så saker ska vara. Med detta sagt är jag alltid intresserad av att se hur vi kan gå utanför vår komfortzon och hitta helt nya sätt att ta itu med befintliga problem. Karma Fridge var en av dessa lösningar och det ska bli spännande att se hur vi kan ta fram ytterligare lösningar som denna för att utveckla produkten ytterligare.
Är du optimistisk inför framtiden?
Pandemimånaderna har varit otroligt utmanande för oss, liksom för nästan alla mat- och dryckesföretag över hela världen. Men de har också gett oss tid för att reflektera över vårt syfte och vår ultimata önskan att skapa ett företag som balanserar vinst med hållbarhet. Jag är oerhört optimistisk inför framtiden och jag är övertygad om att det förarbete vi redan har gjort inom hållbarhet (i Karma, men också mer generellt) har bidragit till en ökad brådska för regeringar att agera. Och samtidigt gjort hållbarhet till något som alla människor kan engagera sig i.
När jag ser tillbaka på 2020 och vad jag har lärt mig hittills är det definitivt detta: att trots att många av oss arbetar på varsitt håll, så är samarbete nyckeln till framgång. Kollektiva åtgärder är inte bara hållbara utan också affärsmässiga och vi fortsätter att ha ett nära samarbete med detaljhandel och konsumenter för att göra positiva förändringar i samhället.
Vad är ert huvudbudskap i en halv mening?
Att rädda världen borde vara enkelt. Så enkelt som att spara mat med ett knapptryck.
